Min kära pappa

Den 21 juni somnade du in min lilla pappa ,

vi satt där runt omkring dig alla i familjen ,

det kändes så overkligt att sitta där och smeka dig på 

armen för att du skulle känna att man satt vid sidan av dig ,

jag på en sida och mamma på andra sidan , du höll dina händer 

krampaktigt upp mot hakan och det såg inte som det var du som låg 

där , du hade förändrats så mycket dom 2 sista dagarna då vi inte

hade nån kontakt med dig alls så allt kändes så overkligt på nåt sätt,

men nu slipper du lida och du tyckte inte det var nåt liv att bara ligga 

där och inte kunna göra nånting alls , jag förstår dig , du var inte den som 

satt och inte gjorde nånting . Fick reda på att du hade fått din dödsdom redan

april 2012 och läkaren hade sagt att du har 2-3 mån HÖGST att leva ...

men varför sa du inget till oss i familjen ??Men du klarade dig över 1 år 

och det var nog viljan att ordna upp allting för mamma innan du somna in ,

eftersom hon hade bara dig och du gjorde allt för henne .

Älskar dig och saknar dig så otroligt mycket <3